e-ID

e-ID är något som används av så många som 90 % av alla svenskar. Ett e-ID, eller en e-legitimation, fungerar ungefär som ett fysiskt ID, som ett pass eller ett körkort, vilket gör det möjligt att legitimera sig på nätet. Idag använder vi internet till i stort sett de flesta tjänster, som bland annat:

• Att ta banklån online
• Att betala räkningar över nätet
• Att logga in på säkra hemsidor som banker
• Att logga in på sin vårdcentral för att boka tider

e-ID blev stort efter år 2000 när EU ändrade lagen för att kunna jämföra digital identifiering med fysiskt identifiering. Idag är e-ID något som förväntas för att använda vissa tjänster på nätet på ett säkert sätt. Genom e-ID är det idag enklare än någonsin att logga in med många olika utländska e-ID i flertalet svenska e-tjänster. Detta är möjligt tack vare EU-förordningen eIDAS. Hela tanken och bakgrunden till eIDAS går ut på att göra det enklare att använda en e-legitimation för att kunna göra olika ärenden även i andra EU-länders e-tjänster. eIDAS togs även fram eftersom alltfler människor bosätter sig i andra länder i EU, exempelvis för att studera eller arbeta. Idag finns det flera olika alternativ av e-ID i Sverige, bland annat AB Svenska Pass, BankID, Freja eID+ och Telia E-identification.

Vanliga situationer då ett e-ID används

Med hjälp av ett e-ID har man möjlighet att logga in och signera viktiga dokument online. Det kan exempelvis röra sig om att någon vill swisha pengar till någon annan, eller utföra en banktransaktion. Till skillnad från en fysisk underskrift, som egentligen inte är särskilt säker, fungerar e-ID på ett djupare plan. Detta eftersom man genom e-ID även får tillgång till mer relevant information om personen. Det är dessutom säkrare ur lurendrejeri-synpunkt eftersom det är betydligt svårare att kopiera någon annans e-ID. För företag som vill utfärda e-legitimationer behöver man först ansöka om att få legitimationen granskad av Svensk e-legitimation, vilket är ett kvalitetsmärke i Sverige. Därefter kommer den statliga myndigheten DIGG att bedöma huruvida e-legitimationen är pålitlig och säker. Man kan bli bedömd enligt fyra olika nivåer där fyra är den högsta säkerhetsklassen. AB Svenska Pass har exempelvis en säkerhetsnivå på fyra, medan BankID ligger på tre.