Botox, fillers och andra estetiska injektionsbehandlingar har på kort tid gått från nischbehandling till miljardindustri. Enligt Konsumentverket växer den svenska marknaden för estetiska behandlingar med omkring 20 procent per år, och landet har idag uppskattningsvis 14 000 företag som på ett eller annat sätt erbjuder skönhetsingrepp. Samtidigt visar tillsynsrapporter att en betydande del av branschen fortfarande verkar utan de tillstånd lagen kräver. Vi har tittat närmare på siffrorna – med botoxbehandling i Göteborg som ett konkret nedslag.
En bransch som växer snabbare än tillsynen hinner med
Hur många behandlingar som faktiskt görs i Sverige varje år är förvånansvärt svårt att slå fast exakt. Socialstyrelsen har tidigare uppskattat cirka 64 000 estetiska behandlingar årligen, men flera experter inom branschen menar att den siffran är kraftigt underskattad – plastikkirurgen Ulf Samuelsson har pekat på att det verkliga antalet snarare kan röra sig om hundratusentals behandlingar per år, när man räknar in icke-kirurgiska ingrepp som fillers, botox och laser-/ljusbehandlingar. Det är också just den kategorin – injektionsbehandlingar snarare än kirurgi – som växer allra snabbast.
Vem gör botox – och blir det vanligare bland unga?
Den typiska patienten är fortfarande en kvinna i 35–50-årsåldern som vill se pigg och utvilad ut snarare än genomgå en dramatisk förändring, men en tydlig trend de senaste åren är att allt yngre kvinnor börjar överväga behandlingen. En Novus-undersökning bland 1 035 svenskar i mars 2026 visade att 27 procent av kvinnor mellan 18 och 34 år uppgav att de övervägt att göra botox, och att 4 procent redan gjort det. Företeelsen brukar kallas ”baby botox” – lättare, förebyggande behandlingar i lägre doser som marknadsförs till en yngre målgrupp, delvis pådriven av trender på sociala medier. Utvecklingen har väckt debatt, och flera ledarskribenter och läkare har efterlyst mer återhållsamhet kring att rikta den här typen av behandlingar mot unga kvinnor utan medicinskt motiverat behov.
Lagen finns – men efterlevs ojämnt
Sedan den 1 juli 2021 gäller en särskild lag (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar, som jämställer kliniker inom området med annan hälso- och sjukvård. Lagen kräver bland annat att verksamheten registreras hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) minst en månad innan den startar, mot en årlig avgift på 13 500 kronor, och att endast legitimerade sjuksköterskor, läkare eller tandläkare med rätt kompetens får utföra injektioner. Patienter ska även informeras om en lagstadgad betänketid – två dagar för injektionsbehandlingar, sju dagar för kirurgiska ingrepp.
Trots detta uppskattar branschorganisationen Estetiska Injektionsrådet att så mycket som 25–30 procent av dem som utför behandlingarna i Sverige saknar registrering hos IVO. När IVO 2022 granskade 33 kliniker som utförde estetisk kirurgi eller injektionsbehandlingar hittades allvarliga brister: obehörig personal som utförde ingrepp, använda kanyler som förvarades som dekoration i lokalerna, och läkemedel som förvarades tillsammans med mat i kylskåp. Myndigheten inledde nya riktade tillsynsinsatser hösten 2023, och en statlig utredning har senare konstaterat att många verksamheter fortfarande har bristande kunskap om vad lagen faktiskt kräver.
Botoxbehandling i Göteborg som exempel: så ser en registrerad klinik ut
Göteborg är en av de städer där utbudet av botoxkliniker vuxit mest de senaste åren, i linje med den nationella trenden att behandlingarna sprids från storstäderna till allt fler orter. Ett exempel på en klinik som verkar inom det regelverk som beskrivits ovan är CityLaser som erbjuder botoxbehandling i Göteborg. Kliniken har funnits i staden sedan 2009 och idag har fler än 1 000 kundomdömen med ett snittbetyg på 4,6 av 5 på recensionsplattformen Reco. Enligt Citylasers egen information utförs injektionerna av legitimerade sjuksköterskor under medicinskt ansvar av en läkare, verksamheten är registrerad hos IVO och man har ansvarsförsäkring via Folksam – kriterier som enligt tillsynsmyndighetens rapporter långt ifrån är en självklarhet i hela branschen. Priserna för en klassisk rynkbehandling ligger enligt klinikens prislista mellan 2 500 kronor för ett behandlingsområde och 4 500 kronor för tre områden, vilket ligger i linje med Göteborgssnittet på ungefär 1 500–8 500 kronor enligt branschsajten Skönhetskollen.
En bransch i förändring
Bilden som växer fram är en av Sveriges snabbast växande konsumentmarknader – men också en bransch där lagstiftningen ännu inte fullt ut lyckats skilja seriösa aktörer från de oseriösa. För konsumenten är rådet från både myndigheter och branschorganisationer detsamma: kontrollera att kliniken är registrerad hos IVO, att den som utför behandlingen är legitimerad, och våga fråga efter det innan man bokar tid – oavsett om det gäller Göteborg, Stockholm eller någon av de mindre orter dit trenden nu sprider sig.