Produktivitet mäter hur mycket vi producerar per arbetad timme. Det är alltså ett mått på hur effektiv produktionen är inom olika branscher i näringslivet eller hela näringslivet i sig. Kortsiktigt kan produktiviteten påverkas kraftigt av konjunkturen. På längre sikt är det dock andra faktorer inom näringsliv som styr utvecklingen. I den här texten berättar vi mer om produktivitet i näringslivet. Är det tvärtom näringsnyheter som intresserar dig är detta en utmärkt webbplats.
Vad är produktivitet?
Produktivitet är förhållandet mellan produktionen och de produktionsresurserna man har. En ökad produktivitet inom ekonomin betyder därmed att landet producerar mer med samma mängd resurser. Produktivitet är ett användbart mått på effektiviteten i produktionen. Man mäter den genom att dividera förädlingsvärdet, alltså värdet på det som produceras, med antalet arbetade timmar. Om produktionen skapar ett stort värde per arbetstimme är produktiviteten hög och om det är tvärtom så är produktiviteten liten. Produktiviteten är otroligt viktigt för näringslivet eftersom det är ett viktigt mått på värdet på arbetet som läggs ner.
Produktivitetens påverkningar på näringslivet
Stigande produktivitet är en förutsättning för att lönerna ska kunna öka. Tillsammans med utvecklingen av producentpriserna anger produktiviteten hur stort löneutrymmet blir, det vill säga hur mycket kostnaderna för arbetskraften kan stiga. Sedan 1980-talet är den långsiktiga utvecklingen att produktiviteten ökat, det vill säga att vi skapar allt större värden per arbetad timme. Det här är ett gott tecken för svenskt näringsliv. Det är dock ingen spikrak linje vi talar om, för på kort sikt påverkas produktiviteten av konjunktursvängningar. När konjunkturen försvagas brukar produktionen att minska snabbare än antalet arbetade timmar. Detta skapar en överkapacitet som avspeglas i en lägre produktivitetstillväxt. Under konjunkturuppgångar händer det omvända: Produktionen ökar snabbare än antalet arbetade timmar vilket resulterar i en hög produktivitetstillväxt. På grund av finanskrisen som skakade hela världens näringsliv så är dessa korta avbrott i konjunkturutvecklingen idag vanliga.
Att produktivitetsutvecklingen varit så svag under en så pass lång period är dock oroväckande och sätter begränsningar för löneutvecklingen. För att öka produktiviteten igen på lång sikt borde man satsa på ny och bättre teknik introduceras som effektiviserar arbetet. Arbetskraftens kompetens borde ökas genom utbildning och erfarenhet. Till sist borde arbetsintensiva och lågproduktiva verksamheter avvecklas eller utlokaliseras till utlandet, och ersätts istället av mer högproduktiv verksamhet. På så sätt kan svenskt näringsliv bli starkare igen och produktiviteten öka i landet. Om vi har en hög produktivitet kommer det få positiva effekter på hela ekonomin.